"Forska" om din kakelugn

Vi som står bakom den här sajten är själva ägare till en kakelugn som är närmare 100 år gammal. Det är en enkel, vit, slät kakelugn som för 25 år sedan räddades ur ett övergivet stationshus av en klok gammal stins. Räddad från att dö rivningsdöden fick den sedan finna sig i att länga vegetera i gamla banankartonger under en sommarstuga innan vi köpte den. Nu tronar den malligt på hedersplatsen i vårt gamla hus och numera är det den som räddar oss – undan plötsliga köldknäppar när den gamla värmepannan inte hänger med.  
Med i köpet fanns tyvärr ingen bild på kakelugnen från när den satt uppmonterad i stinsvillan, men vi blev nyfikna och lyckades till slut få fatt i två gamla, svartvita bilder – inte på kakelugnen på sin ursprungliga plats, men i alla fall bilder på på stationen och stinsvillan under det tidiga 1900-talet, med charmiga gamla lokomotiv utanför.

Tips!  Dessa gamla, vackra foton, på huset där vår kakelugn en gång stått, ramade vi in i eleganta läderramar och de pryder nu väggen bredvid kakelugnen hemma hos oss. Många av våra gäster frågar nyfiket om bilderna. Det ger ett mervärde att känna till sin kakelugns historia och den kan på det här sättet dessutom vara dekorativ – kakelugnskonst!    

Vill du ta reda på mer om din kakelugn? Här är några tips:

Om du köpt ett hus med en befintlig kakelugn och undrar hur gammal den är mm?

  • Ja, först kan man naturligtvis fundera över om den är original sedan huset byggdes eller inte. Stilen kan ju ge viss vägledning om detta.
    Men allra säkrast är att vända sig till sotaren på orten. Om förra ägaren har låtit bygga kakelugnen enligt alla konstens regler – och i någorlunda modern tid – så har han/hon lämnat in en bygganmälan till kommunen. När man gör det så vill byggnadsnämnden ha tillbaka ett sakkunnighetsintyg på att arbetet är korrekt gjort. Det intyget får man oftast från sotaren. I sotarens dokumentation ingår även besiktningsprotokoll inklusive provtryckning av den nya ugnen (så att man vet att den inte läcker). Både kommunen och även sotaren bör alltså i så fall ha dokumentation på när ugnen installerades.
    Sotaren bör även ha dokumenterat uppföljande besiktningar som ju görs med några års intervall. Ta kontakt med byggnadsnämnden/lokale sotaren och be att få kopior på sådan info. Där framgår det i bästa fall även vilken firma som murade upp kakelugnen.
  • Men även om arbetet skulle vara gjort för länge sedan, långt före moderna byggregler, så är oddsen goda för att sotaren har dokumentation. Det är lite fascinerande detta att vi i Sverige genom seklerna varit så duktiga på att registerar och dokumentera allting. Tänk bara på kyrkböckerna där man kan följa generationer tillbaka till medeltiden om man har tur och tålamod.
    Har man tur att bo på en ort där samma sotarfirma funnits länge och arkiven är i någorlunda ordning så kan man få bingo även på sin kakelugnsforskning. Det är väl värt att slå en signal till sotaren för att höra sig för om det finns uppgifter om kakelugnen i den fastighet där man bor!

Om du köper en gammal kakelugn:  

  • Allra bästa tillfället att få veta mer om en kakelugn är förstås vid köpet. Fråga fråga fråga! Även om det är länge sedan kakelugnen köptes, dra dig inte för att söka upp den som sålde den om du har kvar kontaktinfon och ställ frågor. De allra flesta blir bara jätteglada över intresset och vill gärna bidra med så mycket de minns. 
  • Ta reda på så mycket du bara kan om dess historia, för att bibehålla dess historia och för att det tillför en extra dimension till ägandet att veta lite om dess bakgrund! Dessutom ökar det faktiskt också kakelugnens värde rent monetärt.
    Var är den tillverkad? Var har den stått? Hur gammal är den? När togs den ner? Vem tog ner den? Varför?

Om du vet varifrån din kakelugn kommer:

  • Om du köper kakelugnen från någon som har plockat ner den: ta en bild av det hus där kakelugnen har stått om det är möjligt. 
  • Om huset rivits, vilket är en vanlig orsak till att kakelugnen plockades ner överhuvudtaget, så blir det till att forska i stället. Det behöver inte vara så tidsödande alls, och är ofta himla spännande.  
  • Fråga en snäll bibliotikarie om en bild på det hus du söker skulle kunna återfinnas i någon bok på det lokala biblioteket. Chanserna ökar förstås ju tjusigare och kändare villan var. Men även om det var ett enkelt hus så kan det finnas kvar av andra skäl. Stationsbyggnader finns till exemel ofta förevigade, liksom skolor, affärer, missionshus, loger, frisersalongen, tingshuset… tja, den sortens hus som var lite ”publika”. Men tveka inte även om din kakelugns första bostad var en enkel arbetarvilla. Man vet aldrig!
  • Ring kommunens växel och förklara ditt ärende så får du förmodligen prata med kommun-arkivarien. Väldigt troligt är att det är en person som tycker det är spännande och kul med forskning på gamla hus, och som vill hjälpa dig med ett detektivuppdrag som detta om han eller hon bara har tid. Kanske finns huset bland kommunens alla gamla bilder? Har du tur är det dessutom en kommun med ordning och reda och en sådan bild kan sökas på gatuadressen eller fastighetsbeteckningen i ett nafs! I annat fall kan du kanske få kontaktuppgifter till någon som kan sitta inne med en sådan bild du söker. 
  • Ett alternativ kan vara att gå in på Tradera.  www.tradera.com  Som sökord, knappa helt enkelt in det du söker, till exempel ”Stadshotellet Västervik”. Har du massor av tur så hittar du en bild från någon som vill sälja ett gammalt vykort (vilket är precis vad du ser ett exempel på här nedan: Västerviks stadshotell) eller en målning eller en bok… Eller välj bara namnet på orten om den inte är så stor, eller stadsdelen eller gatan. Har du tur finns en bild från närområdet där ”ditt” hus kanske råkar finnas med!
  • Ytterligare ett sätt kan vara att Googla på samma sökord och se vad som dyker upp. Om inte annat kanske du hittar information som kan leda till någon som kan tänkas ha en sådan bild.   

Om du inte vet varifrån din kakelugn kommer:

  • Om du har en nedplockad, ej uppmonterad, kakelugn så spana efter märkning i bruket på insidan av kakelplattorna. En sådan märkning går nämligen att leta efter i litteraturen och har man tur så kan man härleda den på det sättet. 
  • En möjlig variant är självfallet att försöka forska genom att fråga tidigare ägare till huset. Har man tur så är det en och samma ägare som bott i huset sedan det var nytt och som vet precis! Men risken är förstås att huset haft många ägare och att informationen gått förlorad genom åren.
  • När man vill veta var och när en kakelugn är tillverkad (och om tidigare ägare inte har kunnat ge svar) så hänger mycket på hur den ser ut. Har den ett väldigt speciellt mönster så kan en kännare direkt säga "aha, den där gjorde Gustavsberg år si och så!!!" Har kakelugnen ett sådant distinkt mönster kan du också spana efter den i någon av de böcker som finns om kakelugnar. En bok som är riktigt värdefull i detta sammanhang heter ”Den verkliga kakelugnen”; läs mer om den här under boktips. Där finns många bilder på olika typer av kakelugnar från mängder av fabriker. 
    Självklart skulle man också kunna vända sig direkt till någon av de stora kakelugnsfabrikerna (Rörstrand, Gustavsberg osv) som säkert vet om det är en av deras, men som kanske även skulle kunna ha ett hum om vem som annars är tilllverkaren.  
  • Om din kakelugn däremot är helvit och lite enklare så var den väldigt vanlig och det blir svårare att härleda den. Men kanske finns det någon lokal kakelugns-makare där du bor som du skulle kunna ta med bilder till och fråga? I bästa fall är det en gammal firma som rentav har ett arkiv som visar hur deras produktion har sett ut genom åren!
  • Finns det andra gamla hus i grannskapet som har liknande kakelugnar? Kan de husägarna sitta inne med mer information?
  • En möjlig utväg för att få veta mer om den lokala kakelugnstillverkningen skulle också kunna vara att fråga på ditt lokala museum som kan känna till gamla kakelugnsmakerier och ha arkivmaterial som visar vad de producerade. Stockholms Stockholms länsmuseum har till exempel en otroligt matnyttig sajt om bland annat kakelugnarnas historia och tidstypiska uttryck. http://stockholms.lans.museum/byggnadsvard/kakelugn.cfm?in_idnr=169
  • Du vet säkert vilket år huset byggdes, och kan försöka bilda dig en uppfattning om ifall kakelugnen är original. Här på Alltomkakelugnar.se kan du läsa mer om de tidstypiska stilarna som visar vilken epok en kakelugn kommer ifrån.
  • En sista och – vi erkänner – mycket lååångsökt idé: har du någonsin tittat UPPEPÅ kakelugnen? En del kakelugnsmakare har som tradition att lämna efter sig ett litet brev eller papperslapp som visar vem som murade upp den och när. Då ska ni förstås ha tur, men vem vet… Ibland ska man ha det!

Lycka till med forskningen önskar vi på Alltomkakelugnar.se!    

Stadshotellet i Västervik