Vad ska sotas och brandskyddskontrolleras?

Så här säger lagen:   

Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor , FSO. 3 kap. Kommunens skyldigheter: Förebyggande verksamhet.
1 § En kommun skall meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § första och andra stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ske.
2 § Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om vilka objekt som från brandskyddssynpunkt omfattas av kraven på rengöring (sotning) och brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 
Statens räddningsverk skall även meddela föreskrifter om hur omfattande brandskyddskontrollen skall vara och hur ofta den skall göras.
 

Skorstensfejaringenjör Fredrik Rask kommenterar:
Fredrik RaskFörordningen säger oss bara att det är kommunen som ska bestämma hur ofta det ska sotas.
Vidare berättar förordningen att det är SRV, Statens räddningsverk som skall meddela föreskrifter om vad som skall sotas och brandskyddskotrolleras samt hur ofta denna kontroll ska göras. Att i lagen lägga ut ett ansvar som görs här på SRV kallas för ett bemyndigande.

Nu ska vi titta på vad SRV har kommit fram till:   
Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll, (SRVFS 2005:9)
 
Inledande bestämmelser:
1 § Denna författning innehåller bestämmelser om vilka objekt som omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, med vilka intervall brandskyddskontrollen skall ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen skall omfatta.
 
2 § I denna författning används följande begrepp med nedan angiven
betydelse
- Anläggning: Fast förbränningsanordning och därtill hörande rökkanal eller avgaskanal samt imkanal och de övriga byggnadsdelar som skall kontrolleras enligt 3 kap. 4 §lagen om skydd mot olyckor.
 
- Lokaleldstad: Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis.       

Skorstensfejare sotar kakelugnOch så till själva kärnpunkten, vad är det som ska sotas och brandskyddskontrolleras?
(Fortfarande enligt Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll, (SRVFS 2005:9). 
Rengöring (sotning);
3 § Kravet på rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § första stycket. Lagen om
skydd mot olyckor skall gälla för
1. värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor
2. köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder
3. lokaleldstäder
4. imkanaler.
 
Brandskyddskontroll, Kontrollfrister:
4 § Anläggningar som avses i 3 § skall genomgå återkommande kontroll av brandskyddet med längst de intervaller som följer av nedanstående kontrollfrister, räknat från den dag den senaste kontrollen genomfördes. När nybyggnad eller ändring skett av en anläggning och när bygganmälan gjorts enligt plan- och bygglagen (1987:10) skall tiden för kontrollfristen börja räknas från den dag då anläggningen färdigställdes. När nybyggnad eller ändring skett på detta sätt får tiden fram till den första brandskyddskontrollen förlängas med upp till ett år om det behövs för att den som utför brandskyddskontrollen skall kunna planera sin verksamhet på ett effektivt sätt.
 

Fredrik Rask kommenterar:
Okej, helt glasklart blev det inte…;-) En kakelugn kategoriseras som en lokaleldstad, och vi kan därmed konstatera utifrån ovanstående lagtext att sådana måste sotas/rengöras. Vi kan också utläsa att lokaleldstäder, såsom till exempel kakelugnar, ska genomgå en återkommande brandskyddskontroll och att tidsintervallen för genomförande av denna kontroll får förlängas upp till ett år efter att eldstaden färdigställts (renoverats eller nyinstallerats) för att underlätta planeringsarbetet för brandskyddskontrollanten.
Men lugn det kommer mera…

Vi fortsätter läsa i Räddningsverkets föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll, (SRVFS 2005:9)  
Lokaleldstäder:
8 § För lokaleldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden finns skall kontrollfristen vara två år. Om lokaleldstaden inte är den primära källan för uppvärmning skallkontrollfristen vara åtta år. Detsamma skall gälla för lokaleldstäder där eldning sker uteslutande med gas eller om eldstaden är belägen i ett fritidshus.  
Omfattning:
10 § Brandskyddskontrollen skall omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från brandskyddssynpunkt.
Hänsyn skall tas till hur brandskyddet påverkas av:
1. sotbildning och beläggningar
2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet
3. temperaturförhållanden
4. tryckförhållanden och täthet
5. drift och skötsel.
Eldningsapparater för gas och tillhörande gasledningar omfattas inte av kontrollen.
 
11 § Varje kontrolltillfälle skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. Ägaren, och i förekommande fall nyttjanderättshavaren, skall informeras om resultatet av kontrollen.
 
Undantag i enskilda fall:
12 § En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte kontrolleras enligt kontrollfristen. Innan en sådan anläggning åter tas i bruk skall dock kontroll göras.  

Fredrik Rask kommenterar:
Lite mer kött på benen! Nu vet vi vad kontrollen ska innefatta, att den ska dokumenteras och att ägare/nyttjare ska delges resultatet.
Vi vet också att kontrollen inte behöver göras på eldstäder som inte är i bruk, men måste göras innan de tas i bruk.
Vi har redan konstaterat att en kakelugn faller under definitionen för lokaleldstad. Nu är det frågan om vår kakelugn är en primär uppvärmningskälla eller inte. För att avgöra det 
tvingas vi titta i Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. (Detta är en beskrivning från Räddningsverket (SRV), som klargör tolkning av lagen och hur reglerna kan uppfyllas.)  

Här är Räddningsverkets beskrivning av hur §§ 7 och 8 ovan ska uttolkas:
Eldstäder som används för så kallad trivseleldning, dvs. eldning i korta eldningscykler någon gång per vecka, bör inte anses utgöra den primära källan för matlagning eller uppvärmning. 

Fredrik Rask kommenterar:
Nu börjar allt att klarna! Nu vet vi vad som ska rengöras (sotas), vad som ska brandskyddskontrolleras och hur ofta en kakelugn ska brandskyddskontrolleras (fristen). Det vi inte vet är VARFÖR det egentligen ska sotas eller brandskyddskontrolleras – vad är egentligen syftet? Läs gärna mer om det här.

Eller gå tillbaka till Regler kring sotning