Spjällband och spjälltofsar

Det finns två varianter av ”spjälldekorationer” kan man säga:  antingen ett spjällband som är en dekorationsremsa med broderier och liknande, eller också ett eller flera spjällsnören som avslutas med en spjälltofs som ofta är en stilistiskt återgiven ”tofs” gjuten i metall.

Spjällband och spjällsnören hade man ofta förr hängande från kakelugnens spjäll.
I kakelugnens barndom, i de tjusigare hemmen med mycket högt i tak så nådde man helt enkelt inte upp till spjället för att kunna reglera det. Man satte därför ett spjällsnöre eller kedjor i spjället så att man genom att dra i dem kunde reglera spjället.
Däremot brukade inte de vackra spjällbanden eller spjällsnöretofsar ha någon praktisk funktion, utan de sattes helt enkelt upp på själva spjällarmen för att dölja kedjorna eller bara dekorera snörena.
Om man med lite fantasi gissar att hög takhöjd = högre stånds-hem och att det var i dessa hem man först började smycka kakelugnen på detta sätt, så är det inte konstigt att anta att även enklare hushåll, där takhöjden och höjden till spjället inte vållade några problem, ändå gärna tog efter detta skick att dekorera sin kakelugn, helt enkelt bara för att det såg tjusigt ut. Så brukar ju gärna ”nya trender” sippra ner genom socialgrupperna om man tittar historiskt.

Spjällbandet är antingen ett dekorationsband i tyg eller också kan det kallas spjällsnöreklädsel och vara ett tygklätt snöre som avslutas med en tofs eller liknande. Bandet är ofta broderat med garn och ibland med glaspärlor, men det finns även filtband med målerier på.   
Spjälltofsarna av metall kan antingen sitta fast i ett snöre eller med fördel i en tunn kedja, den typen som man har till vanliga ventilationsspjäll i äldre lägenheter.
Även spjäll-dekorations-band, broderade eller liknande, kan man fästa med en tunn kedja, men det går lika bra med någon typ av band eller tvinnat ”snöre”, t ex av den typen som gardinomtags-tofsar ofta har. 
Både dessa ”metall-tofsar” + kedjorna + ev spjällsnören kan man hitta på byggnadsvårdsbutiker och även i en och annan välsorterad band-/sybehörsaffär av den gamla sorten. Du kan också prova på både Blocket och Tradera där det stundtals annonseras ut sådana här grejor, vanligtvis till mycket låga priser.

Det finns nog inga definitiva regler här, utan du kan göra lite som du vill och så som du själv tycker är vackert! 

Ett varningens ord bara: 
En skorstensfejare som vi talade med vittnade om att ”de där tofsarna kan vara ett elände” om de sätts fast i själva spjället och man sedan använder dem för att dra ut spjället med. Eftersom man då drar rakt neråt i tofsen så blir belastningen på spjäll-armen väldigt stor och den sitter bara fast med bruk, inmurad i en skena som spjället löper i. Det är alltså tydligen väldigt vanligt att spjällen med tiden bryts loss ur bruket när man ständigt drar ut spjället med en sådan nedåt-belastning.
Bättre är i så fall om man kan sätta fast ”tofsen” eller ”bandet” direkt på spjällarmen så att den får hänga där och se vacker ut, men att man faktiskt inte använder dess funktion. Sätt alltså fast den längst ut på själva spjällskenan, den som spjället löper i, eller också direkt på spjällarmen – men använd den i så fall inte utan dra ut spjället manuellt rakt ut i så fall.

Var kan jag köpa ett spjällband?
Om man i dag kan köpa nytillverkade spjällband i någon butik har vi på Allt Om kakelugnar inte lyckats klura ut, tyvärr. Vet någon av våra besökare på Allt Om Kakelugnar var man kan köpa nytillverkade spjällband så maila oss gärna!
Däremot förekommer gamla spjällband ganska ofta på Tradera och Blocket och på loppmarknader och i antikaffärer och liknande. Priserna varierar enormt – liksom hur de ser ut och från vilken tidsepok de kommer. Mellan tummen och pekfingret kan man köpa ett spjällband för allt mellan någon femtiolapp till en femhundring.


Tillverka själv!
Ett annat förslag är att du själv helt enkelt tillverkar en personlig ”spjäll-tofs” eller ”spjäll-band” efter ett inspirerande besök till någon sybehörsaffär. Precis som med allt annat i våra hem så är det ju helt upp till oss själva hur vi vill att inredningsdetaljer ska se ut och det finns inga regler.

På en blogg såg vi ett spjällband i indianpärlor med små gubbar på som skulle föreställa hela släkten. Sååå fint! Det är kul med moderna tolkningar av kulturhistoriska hantverkstraditioner!
 

Men vill du hålla dig lite mer inom konventionerna så finns det mönster till spjällband som säljs av en del sybehörsaffärer och postorder-firmor som säljer broderier och liknande. Här är ett förslag:
Iltex Broderistuga säljer mönster till ett fint spjällband med domherrar (se bilden här intill.

Du kan också välja ett broderi som du gillar från vilket mönster som helst, en detalj från en kudde eller något och brodera det på ett eget spjällband. Det finns ju hur många broderi-mönster att välja på som helst om du går in i en välsorterad sybehörsaffär. De kan säkert också hjälpa dig med garn och material till själva bandet.

På ett forum som heter Hantverkskanalen hittade jag följande tre inlägg med tips om materialval och design:   

”Tror att materialet man använde i själva bandet var linne. Och att det satt en kedja högst upp. Bredden var ca 7 cm färdigt mått. Högre stånds band var broderade med petipoint men allmogen hade vanliga blommor. / Carola”

”Banden kunde säkert broderas på olika material men jag har sett en del, mkt gamla, och jag har även 2 st själv, som är broderade i yllegarn på s k ylleboy (vet inte om det stavas så). Vad jag vet så tillverkar man tyvärr inte längre denna ylleboy. Kolla med hemslöjden.”

”Jag har en del spjällband, eller kakelugnsband som de också kallas, från 1800-tal eller tidigt 1900-tal. De används inte att manövrera spjället med, utan för att dölja kedjorna som man öppnar och stänger med, en ren dekoration alltså. Gemensamt för dem är att de är utförda i filt, ofta med mönsterklippta kanter. De flesta har en tofs nedtill, men något slutar tvärt, ett annat har en rundad form nedtill. Baksidan är i flera fall fodrad med nåt blankt sidenliknande tyg, och upptill är en kanal sydd för att man ska kunna trä den över spjället. Längden är ca 130-170 cm, bredd ca 10 cm. De ska vara ganska smala för att vara snygga. De är broderade med blommor i slingor eller var för sig. Yllegarn är vanligt.”

PS Kuriosa!
Ordet spjällsnöre kan också användas som ett uttryck med betydelsen ”smal och spinkig”. ”Frugan min är knubbig, men själv är jag som ett spjällsnöre!” läste vi till exempel nyligen på ett Blogginlägg!  JKakelugnsband, kakelugnstofs, spjälltofs, kakelugnssnöre