Kakelugnarna hotas av rivning – hur kan jag rädda dem?

Fråga: Hej!
Jag hyr en lägenhet i ett gammalt hus mitt i stan. I nästan varje lägenhet finns 1-2 kakelugnar. Jag har hittat information från nätet att de ska vara gjorda av Rörstrand och CA Pettersson i slutet av 1800-talet.
Alla kakelugnar är orginal från de huset byggdes och nu ska här stor renoveras. Det har pratats om att man ska riva ut alla ugnar och de gör mig väldigt ledsen. De är verkligen jätte vackra. Tyvärr går de inte att elda i för det finns sprickor i murstocken.

Min fråga är, finns det något sätt att rädda dessa ugnar? Kan man göra något för att de ska få stå kvar? Fastighetsägare har genom åren
vanvårdat huset och inte hållit det i gott skick. Kan kommunen hjälpa till på något sätt så att kakelugnarna kan bevaras i sin orgialmiljö?
Jag känner att jag måste göra något men jag vet inte riktigt vem man kan vända sig till.
Hoppas att ni kanske kan hjälpa mig med någon smart idé. Tack på förhand! / Anna
 

Svar:
Hej Anna,
All heder åt dig för att du vill rycka ut till kakelugnarnas räddning. Det är ju så att man nästan gråter när man läser vilka planer som finns. Hur kan de?  Det är som om slakten av de gamla Klara-kvarteren och alla andra liknande skövlingar av kulturskatter runt om i landet på 60-talet aldrig hade ägt rum. Lär sig folk ingenting? Tydligen inte.

Det finns en mängd argument för kakelugnarnas bevarande som jag ska försöka förse dig med. Det finns också en rad lösningar på problemet som alla syftar till att undvika det dummaste man kan göra:  att riva ut dem!  

Otät murstock
Först och främst:  Om problemet är att murstocken är otät så går det att ordna. Det kostar naturligtvis en slant, men jag anser ju verkligen att det är värt det.
Det man oftast gör är att ta dit en skorstenstekniker som först filmar skorstens-kanalen och sedan drar ner en ”slang” eller vad jag ska kalla det. På det sättet bryr man sig inte om att försöka täta själva murstocken, utan man leder röken genom en särskild slang. Själva jobbet brukar vara realtivt enkelt gjort om allt går som det ska, men den rackarns slangen är hemskt dyr så det är där kostnaden drar iväg.
Det är lite som att byta stammar i en fastighet; har rören (murstocken) många år på nacken så får man renovera och byta ut. Inget konstigt med det. 

Otät kakelugn
Om problemet är att kakelugnarna i sig är otäta så är det egentligen samma sak där: en kakelugn torkar ut med ålderns rätt och måste därför tas ner och muras om med jämna mellanrum (fast vi snackar ju decennier mellan varven). Det är heller inget konstigt utan kan betraktas som ”löpande underhåll”  men behöver ju bara göras extremt sällan, förstås, så utslaget på antal år blir det en väldigt liten kostnad.
En kakelugn kan ju på det sättet var mycket gammal, men egentligen är det ju då enbart själva kakelplattorna, luckor och spjäll och sådant som är gamla: när man murar om den så blir ju innanmätet sprajlans nytt igen och funktionen därmed prima!   

Strunta i att renovera – men bevara!
Så har vi förstås möjligheten att man helt struntar i att göra något åt murstock och ommurning av de otäta kakelugnarna, utan man väljer att låta plombera igen dem och låter dem stå kvar. På så sätt har man inte förstört något, de står fortfarande kvar och pryder sin plats. Man bibehåller både det kulturhistoriska värde och det monetära värde som de tillför huset, och framtida ägare kan låta ta bort plomberingen och göra de åtgärder som krävs för att göra kakelugnarna eldningsbara igen.
Vill man inte lägga ner pengar på det nu så tycker jag att detta måste vara det bästa alternativet. Då har man i alla fall inte gjort något dumt och oåterkalligt som framtida generationer kommer att förbanna.
 

Ytterligare en variant som jag hört talas om är ett lägenhetshus i Linköping, där man inte hade ekonomi att åtgärda otäta murstock och kakelugnar och inte tyckte de var så snygga heller.  Där tog man helt enkelt dit en snickare som byggde in kakelugnarna med gipsväggar som tapetserades osv, så att rummet helt enkelt bara fick ett litet hörn, eller om det gjordes som en enda vägg i 45 gradersvinkel i rummets hörn, kanske snarare.
Precis som i exemplet ovan med plomberingen så har man inte förstört något oåterkalleligt, och vid en försäljning kan man alltid peka på denna ”gömda skatt” som går att plocka fram om man vill. Också en utmärkt lösning, tycker jag.
Glöm i så fall bara inte att dokumentera genom att knäppa en bild, så att man kan visa ev framtida ägare hur det ser ut där bakom.
 

Energi- och kostnadseffektivitet
En kakelugn som fungerar att elda i är en suverän värmekälla! I dessa tider av ekonomisk kris och energi-kris är det värt att notera att en kakelugn kan sänka enrrgikostnaderna om man eldar regelbundet i den. Kakelugnen är energieffektiv som få andra värmekällor.  

En del av vårt kulturarv
Kakelugnen, med sitt labyrintliknande innandöme av rökkanaler som behåller värmen länge, är faktiskt en svensk uppfinning. Det var 1767 som herrarna Cronstedt och Wrede uppfann den. Porslinsfabrikerna utvecklade sina tekniker mycket tack vare den produktion av kakelugnar som därefter tog fart. Allra förnämast var Marieberg, varav endats ett fåtal kakelugnar ännu finns kvar, värderade till enorma pengar. Men även Rörstrand och Gustavsberg och även Uppsala Ekeby gjorde fantastiskt fina kvaliteter som än i dag uppskattas stort för hantverkskunnandet och skönheten.
Kakelugnen är med andra ord en viktig del av vårt kulturarv och förtjänar att bevaras som sådant.   Läs mer här om du vill: http://www.alltomkakelugnar.se/fakta-om-kakelugnar/kakelugnen-genom-tiderna 

”Vad ska framtida generationer säga?”  
Minns rivningen av Klara-kvarteren i centrala stockholm, och liknande rivningsprojekt som genomfördes över hela landet på 60- och 70-talen.
Det gamla revs till förmån för nya hus som dåtiden upppfattade som moderna och snygga. Hur ser vi på dessa byggnadsverk i dag? Och framför allt, hur lyder eftervärldens dom över dem som beslutade om rivningarna? Just det, inget vidare.
Om det är något som 60-tals-rivningarna har lärt oss så är det att inte övervärdera just vår lilla epok sett i ett större tidsperspektiv. Vi måste kort sagt vara ödmjuka nog och ha respekt för att vi inte nödvändigtvis vet bäst och har bäst smak sett över hundratals år!
Innebär det då att vi måste tvingas leva omgivna av saker vi inte tycker om bara för att de är gamla och därmed inte får röras eller slängas?  Nej, naturligtvis inte. Men vi måste se till att de renoveringar vi gör inte förstör det gamla och det tidstypiska oåterkalleligen. På 70-talet satte man skivor över spegeldörrarna för att de skulle vara släta. Och man sänkte takhöjden med moderna plattor för att slipap se den fula stuckaturen. Det var väl jättebra! Då kan senare generationer som uppskattar sådant ta bort skivor och plattor och plocka fram det gamla igen. Samma sak går förstås att göra med kakelugnar.  

Pengar
…Och funkar inget av ovanstående argument så dräm till med storsläggan, det som kanske biter allra bäst på kulturhistoriskt ointresserade vandaler:   pengar!!!!!   En kakelugn höjer definitivt ett hus värde! I synnerhet om den är original. Och det gäller faktiskt även om den inte är eldningsbar, den betraktas ändå som en tillgång bara som vacker inredningsdetalj och tidstypisk markör.
Det räcker med att ögna igenom till salu-annonserna i någon av bostadsbilagorna, Dn eller SvD tex. Nog dyker det upp kakelugnar på en massa bilder. Varför, tro? För att kakelugnen skattas högt av potentiella köpare och det vet förstås mäklarna som gärna framhåller kakelugnar i annonserna.
Och syns de inte på bild så står det ofta omnämnt som en av de viktigaste nyckelorden i beskrivningarna av en lägenhet eller ett hus. Kakelugnen är alltså en fenomenal tillgång som höjer lägenheternas värde!!!!

Om inget hjälper
Om det i slutänden ändå hamnar i att kakelugnarna ska bort så kanske en bra idé vore att kontakta stockholms Stadsmuseum. De har en stor kakelugnssamling och stort kunnande inom detta område. Kakelugnssamlingen härrör just från kakelugnar som har räddats undan rivningsdöden från olika hus i Stockholm genom tiderna. Läs mer här:  
http://www.stadsmuseum.stockholm.se/samlingar.php?artikel=37&sprak=svenska 

Även länsmuseet har koll på kakelugnar. Så här står det på deras sajt: ”Kakelugnar har alltid utformats som ett påkostat inredningsföremål i enlighet med tidens mode. Kakelugnen är en betydelsefull del av ett hus karaktär och ger rummen en trevlig atmosfär och värme. 1700-talets svenska kakelugnskonstruktion är en väl fungerande värmekälla så det finns anledning att behålla kakelugnen inte enbart som stämningsskapande inredningsföremål.
http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/kakelugn.cfm?in_idnr=169 

Läs också, kanske liknar era?: http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/kakelugn.cfm?in_idnr=158 

Om er förening skulle vilja få ett expertråd kring hur ni bör göra med kakelugnarna så vore det säkert en mycket god idé att tala med stadsmuseets eller länsmuseets kunniga anställda. En sådan åsikt kanske skulle väga tungt inför ett beslut i föreningen…?  

”Kan kommunen hjälpa till på något sätt..?” frågar du.
Jag kan inte svara på det. Men jag råder dig att kontakta stadsmuseet först så kanske de kan peka dig i rätt riktning kring vilka fler myndigheter du skulle kunna kontakta. 
 

Hoppas innerligt att allt går bra och jag vill gärna peppa dig att fortsätta din kamp. 
Varmt lycka till  
/  Anna-Carin på AlltOmKakelugnar